Arbetsformerna har blivit allt mångsidigare vad gäller innehåll och utformning. Arbeten med varierande arbetstid och som utförs även utanför ett anställningsförhållande har blivit allt vanligare. När nya tekniska lösningar uppkommer, uppstår också helt nya arbetsuppgifter. Ändå finns det fortfarande många arbeten som utförs i ett anställningsförhållande och på heltid, fast kopplade till tid och plats
I ett mångformigt arbetsliv borde förmånerna vid arbetslöshet fungera så, att det grundläggande syftet med inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa – att säkerställa att den arbetssökande snabbt kan komma tillbaka till arbetsmarknaden – förverkligas. Utkomstskyddet borde vara tillräckligt för att man kan klara sig på det, men å andra sidan funderar man för närvarande mycket på hur skyddet borde ordnas så att det ändå skulle uppmuntra till att söka ett heltidsarbete.
Syftet med systemet med utkomstskydd för arbetslösa är att så snabbt som möjligt bli sysselsatt på heltid. Idag är ett heltidsarbete ingen självklarhet. Inom många branscher är deltidsarbete redan mer en regel än ett undantag. Deltidsarbete innebär att man ännu är med i arbetslivet och det kan göra övergången mellan arbeten enklare. Det nuvarande systemet med utkomstskydd har byggts upp så, att man har tänkt sig att det ska uppmuntra till att också söka deltidsarbete och tillfälligt arbete när man är arbetslös. Inom många branscher är deltidsarbete redan även mer en regel än ett undantag.
Vad är deltidsarbete?
Inom utkomstskyddet för arbetslösa är deltidsarbete ett arbete som utförs i ett anställningsförhållande, där den arbetstid som har fastställts i arbetsavtalet utgör högst 80 procent av den maximala arbetstiden för en heltidsanställd inom branschen.
Den som utför ett deltidsarbete kan beviljas jämkad dagpenning i de fall följande villkor uppfylls:
- deltidsarbete, där arbetstiden utgör högst 80 procent av arbetstiden för ett heltidsarbete
- den dagliga arbetstiden har förkortats på grund av permittering
- arbetet är ett heltidsarbete på högst två veckor
- företagsverksamhet som bisyssla
- arbetet är företagsverksamhet som huvudsyssla i högst två veckor
- deltidsarbetet grundar sig på arbetsgivarens ensidiga initiativ
Arbetet anses vara tillfälligt, om det är frågan om ett heltidsarbete som varar i högst två veckor. Då har man rätt till jämkad dagpenning. Med snuttjobb avses vanligtvis tidsbundna anställningsförhållanden. Ett tidsbundet arbete kan vara på heltid eller deltid.
Nolltimmarsavtal och andra avtal där arbetstiden, i stället för fast antal arbetstimmar, har avtalats som varierande (till exempel 0–40 timmar i veckan eller 10–30 timmar i veckan) samt avtal där arbetstagaren kallas in vid behov, kallas för avtal med varierande arbetstid. Arbetstagaren kan själv begära ett avtal med varierande arbetstid, till exempel vid sidan av studier eller om hen i övrigt så önskar. Däremot kan en arbetsgivare erbjuda ett sådant avtal enbart om behovet av mängden utfört arbete verkligen varierar. Under tiden för nolltimmarsavtal kan man ha rätt till jämkat utkomstskydd för arbetslösa i de fallen endast lite arbete erbjuds.
Om arbetstagaren av egen orsak har förkortat sin arbetstid har hen ingen rätt till utkomstskydd för arbetslösa.
Hur inverkar partiell sysselsättning på den inkomstrelaterade dagpenningen?
Den jämkade dagpenningens belopp beräknas genom att anpassa den inkomstrelaterade dagpenningen enligt inkomsterna från den partiella sysselsättningen. Hälften av den utbetalade arbetsinkomsten minskar den inkomstrelaterade dagpenningens belopp. Löneinkomsten och den jämkade dagpenningen kan totalt vara högst lika stora som lönen som ligger till grund för dagpenningen. Den jämkade dagpenningen är minst lika stor som den jämkade dagpenning FPA betalar skulle vara.
Exempel:
Karins fulla inkomstrelaterade dagpenning = 60 €/dag
Hon börjar ett deltidsarbete, där lönen är 600 €/mån.
(Lönen utbetalas månatligen, vilket innebär att ansökningstiden för den inkomstrelaterade dagpenningen är en kalendermånad)
Hälften av den utbetalade arbetsinkomsten minskar dagpenningen.
600 €/mån. ÷2 = 300 €
För att få ett dagsvist tal för den lön för deltidsarbete som påverkar dagpenningen divideras det med antalet arbetsdagar i månaden:
300 €/mån. ÷ 21,5 dagar/mån. = 13,95 €/dag
Den jämkade dagpenningen är alltså 60 €/dag – 13,95 €/dag = 46,05 €/dag
Den jämkade dagpenningen utbetalas för varje vardag under jämkningsperioden.
Exempelmånaden har 23 vardagar. Då är Karins utkomstalternativ (skatten har inte beaktats):
- Lön, om hon inte ansöker om inkomstrelaterad dagpenning: 600 €/mån.
- Inkomstrelaterad dagpenning om hon inte börjar deltidsarbeta: 60,00 €/dag x 23 dag = 1 380 €/mån.
- Lön + inkomstrelaterad dagpenning om hon ansöker om jämkad inkomstrelaterad dagpenning:
600 €/mån.+ (46,05 €/dag x 23 dagar) = 1 659,15 €/mån.
Hur stor är den jämkade inkomstrelaterade dagpenningen?
Beloppet för den jämkade inkomstrelaterade dagpenningen varierar varje månad beroende på hur mycket man arbetar och hur stor arbetsinkomst man får. En förutsättning för att inkomstrelaterad dagpenning ska utbetalas är att den arbetstid enligt vilken lönen utbetalas uppgår till högst 80 procent av den maximala arbetstiden inom branschen. Om timgränsen på 80 procent för jämkad dagpenning överskrids beviljas inget stöd. För de månader då timgränsen inte överskrids jämkas lönen och den inkomstrelaterade dagpenningen. Utöver löneinkomsten för deltidsarbete får man alltså jämkad inkomstrelaterad dagpenning enligt lönen.
Bisysslande företagares arbetstid övervakas inte och det finns ingen arbetstidsgräns, men även en bisysslande företagares inkomster samordnas med den inkomstrelaterade dagpenningen. Jämkad dagpenning betalas för fem dagar per vecka under ansökningsperioden, även för dagar då du arbetar. Du kan göra en ungefärlig uppskattning av den jämkade dagpenningen med hjälp av dagpenningsräknaren.
Om du erhåller jämkad dagpenning ackumuleras även dagarna i räknaren för maximitid långsammare än om du skulle få full dagpenning. Vid beräkningen av den maximala utbetalningstiden omvandlas det belopp som har utbetalats som jämkad dagpenning till dagar med full inkomstrelaterad dagpenning. Den fulla dagpenningens och den jämkade dagpenningens storlek inverkar på hur dagarna ackumuleras i förhållande till maximitiden för utbetalning av jämkad dagpenning.
När påverkar löneinkomstbeloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen?
När dagpenningen betalas som jämkad ersättning, tillämpas det så kallade utbetalningsbaserade jämkningsförfarandet. Det innebär att arbetsinkomsterna påverkar arbetslöshetsförmånen under den ansökningsperiod då lönen betalas ut – inte när arbetet utförs. Det betyder att om du arbetar i december men får lönen först i januari, dras den jämkade löneinkomsten av från dagpenningen i januari. Det avgörande är alltså tidpunkten för löneutbetalningen, inte när arbetet gjordes. Undantag kan förekomma om lönen betalas ut i en klumpsumma för flera månader – då kan inkomsten fördelas över flera månaders dagpenningar.
Hur inverkar graderingen på den jämkade dagpenningen?
Hösten 2024 trädde en lagändring om gradering av den inkomstrelaterade dagpenningen i kraft. Gradering innebär att dagpenningens belopp minskar när dagpenning har utbetalats under en viss tid. Dagpenningens belopp sjunker
- till 80 procent av det ursprungliga, när dagpenning har betalats för 40 dagar (cirka två månader) och
- till 75 procent av det ursprungliga, när dagpenning har betalats för 170 dagar (cirka åtta månader).
Inkomstrelaterad dagpenning graderas också under tiden för partiell sysselsättning. Tidsfristerna för 40 och 170 dagar uppfylls dock långsammare i graderingen under partiell sysselsättning, eftersom dagarna med full inkomstrelaterad dagpenning ackumuleras långsammare. Du kan göra en uppskattning av graderingen av dagpenningens belopp och arbetsinkomsten efter gällande avdrag med dagpenningskalkylatorn.
Exempel på gradering av dagpenning när personen får jämkad dagpenning:
Kurts fulla dagpenning är 60 €/dag. Han får 430 € lön i månaden för deltidsarbete.
Hälften av lönen, det vill säga 215 € minskar den fulla dagpenningen med 10 €/dag (215 € ÷ 21,5 dagar).
Kurts jämkade dagpenning när arbetslösheten börjar är 50 €/dag (60 €/dag – 10 €/dag).
Om den jämkade dagpenningen utbetalas för 20 dagar som 50 €/dag, det vill säga sammanlagt 1 000 € (20 dagar x 50 €/dag), förbrukar den jämkade dagpenningen sammanlagt 17 dagar av dagpenningsperioden (maximitiden) (1000 € ÷ 60 €/dag).
När de första 40 dagarna av Kurts dagpenningsperiod (maximitiden) har gått, sjunker hans dagpenning till 80 procent. I detta fall beräknas inte den jämkade dagpenningen enligt den fulla dagpenningen, utan enligt den sänkta dagpenningen, som är 48 €/dag (60 €/dag x 0,80).
Kurts jämkade dagpenning är därmed 38 €/dag efter den första graderingen (48 €/dag – 10 €/dag).
Om den minskade jämkade dagpenningen utbetalas för 20 dagar som 38 €/dag, det vill säga sammanlagt 760 € (20 dagar x 38 €/dag), förbrukar den jämkade dagpenningen sammanlagt 16 dagar av dagpenningsperioden (maximitiden)
(760 € ÷ 48 €/dag).
När sammanlagt 170 dagar av Kurts dagpenningsperiod (maximitiden) har gått, sjunker hans dagpenning till 75 procent av den fulla dagpenningen och då uppgår dagpenningen till 45 €/dag (60 €/dag – 25 €/dag).
Kurt kan nästa gång erhålla jämkad dagpenning utan gradering först efter att han har uppfyllt arbetsvillkoret på nytt och maximitiden för inkomstrelaterad dagpenning inleds från början.
Måste jobbsökningen vara i kraft när man ansöker om jämkad dagpenning?
När du ansöker om jämkad dagpenning måste du vara anmäld som arbetslös arbetssökande och hålla din jobbsökning i kraft hos arbetskraftsmyndigheten. Se till att följa de överenskommelser du gjort med arbetskraftsmyndigheten så att din jobbsökning fortsätter utan avbrott. Jämkad dagpenning kan inte beviljas för perioder då jobbsökningen inte är i kraft.