Begränsningar
För att kunna beviljas inkomstrelaterad dagpenning måste man uppfylla olika villkor och skyldigheter. Två olika instanser kontrollerar att de har uppfyllts.
På den här sidan hittar du
Begränsningar
För att kunna beviljas inkomstrelaterad dagpenning måste man uppfylla olika villkor och skyldigheter. Två olika instanser kontrollerar att de har uppfyllts.
Arbetslöshetskassan kontrollerar om den sökande uppfyller villkoren för att beviljas inkomstrelaterad dagpenning och betalar dagpenningen.
Arbetskraftsmyndigheten kontrollerar arbetskraftspolitiska frågor, såsom arbetssökning, studier eller företagarverksamhet. Den arbetssökande ska uppfylla alla skyldigheter som har arbetskraftsmyndigheten har fastställt.
Om skyldigheterna inte uppfylls kan den sökande förlora sin rätt till inkomstrelaterad dagpenning. Arbetslöshetskassan kan bli tvungen att kräva att den sökande återbetalar en redan utbetald förmån.
Beviljandet av inkomstrelaterad dagpenning är förknippat med olika begränsningar. Till exempel ålder, andra förmåner, arbetsoförmåga eller rätt till lön baserat på anställningsförhållande kan utgöra hinder för utbetalning av dagpenning. Nedan en lista över de vanligaste begränsningarna.
Inkomstrelaterad dagpenning betalas till personer över 18 år. Den övre åldersgränsen för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning beror på ditt födelseår.
Om du är född 1964 eller tidigare:
Vi kan betala inkomstrelaterad dagpenning under den maximala utbetalningstiden eller inom ramen för tilläggsdagar till slutet på den kalendermånad under vilken du fyller 65 år (eller vid permittering 68 år).
I följande situationer kan inkomstrelaterad dagpenning betalas till slutet på den kalendermånad under vilken du fyller 68 år
- permittering
- orsak jämförbar med permittering
- väderlekshinder
- åtgärd som tillgrips vid arbetstvist och som inte påverkar de egna arbetsvillkoren.
Om du är född 1965 eller senare:
Din pensionsålder är bunden till den föränderliga förväntade livslängden. Vi kan betala inkomstrelaterad dagpenning inom ramen för den maximala utbetalningstiden till slutet på den kalendermånad under vilken du uppnår den lägsta pensionsåldern.
Om fastställandet av den lägsta pensionsåldern stadgas i 11 § i lagen om pension för arbetstagare. Social och hälsovårdsministeriet bestyrker genom en förordning den lägsta åldersgränsen för ålderspension enligt varje födelseår för det år personerna i åldersgruppen fyller 62 år. Styrkandet sker senast 2 månader före kalenderårets början. Till exempel för personer födda år 1965 bestyrks den lägsta pensionsåldern senast 2 månader före kalenderåret 2027.
Fastställd pensionsålder baserat på förväntad livslängd tillämpas för första gången år 2030. Med pensionsåldersräknaren kan du uppskatta din lägsta pensionsålder enligt ditt födelseår. (LÄNK) Du kan läsa mer om fastställandet av pensionsålder på Pensionsskyddscentralens webbplats.
Om du är permitterad kan inkomstrelaterad dagpenning betalas till högst slutet på den kalendermånad under vilken du fyller 68 år.
Perioden för inkomstrelaterad dagpenning, det vill säga den maximala utbetalningstiden, börjar med en självrisktid om 7 vardagar under vilken ingen inkomstrelaterad dagpenning utbetalas. Utbetalningen av inkomstrelaterad dagpenning börjar alltså tidigast från den åttonde arbetsdagen efter arbetslöshetens eller permitteringens början.
När du uppfyller arbetsvillkoret på nytt och den maximala utbetalningstiden börjar från början fastställs alltid en ny självrisktid.
Även om dagpenning inte utbetalas för självrisktiden ska de dock alltid fyllas i på ansökan. Vi beräknar de dagar som ingår i självrisktiden baserat på de arbetslösa dagar och eventuella arbetade timmar som anges i ansökan.
Självrisktiden kan endast räknas för den tid din arbetssökning är giltig på Jobbmarknaden. Självrisktidens längd är den tid som motsvarar sju fulla arbetsdagar.
Till självrisktiden kan räknas högst fem dagar per kalendervecka. I regel godkänns dagarna från måndag till fredag som självriskdagar. En kalendervecka kan dock innehålla sammanlagt högst fem självrisk-, arbetslöshets- och arbetsdagar. Självrisktiden ska uppfyllas under 8 på varandra följande kalenderveckor.
- Varje dag som du är helt arbetslös och för vilken tid du har rätt till full inkomstrelaterad dagpenning räknas som en självriskdag.
- Som självriskdag räknas inte den tid under vilken du inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning (till exempel tid för periodisering av ekonomisk förmån).
Om du deltar i en med arbetskraftsmyndigheten överenskommen sysselsättningsfrämjande tjänst utbetalas inkomstrelaterad dagpenning under hela tjänsten. Du får därmed undantagsvis dagpenning även för den tid som normalt skulle vara självrisktid utan ersättning. Detta innebär att självrisktiden uppfylls samtidigt som du deltar i tjänsten.
Exempel: Självrisktid för en helt arbetslös person
Ditt arbete upphör på måndag. Du anmäler dig som arbetslös arbetssökande på tisdag. Som självrisktid räknas dagarna från tisdag till fredag (4 dagar) och följande vecka dagarna från måndag till onsdag (3 dagar). Självrisktiden uppfylls inte under veckoslut. Självrisktiden är uppfylld på onsdag och utbetalningen av inkomstrelaterad dagpenning börjar på torsdag.
Självrisktiden för en person som arbetar deltid uppfylls enligt arbetslöshetstimmar. Arbetslöshetstimmar ska ackumuleras under en tid som motsvarar sju fulla arbetsdagar.
Full arbetstid framgår av det kollektivavtal som tillämpas inom branschen och där man har avtalat om maximal arbetstid per vecka och dag. Om branschen inte har ett kollektivavtal utgörs den maximala arbetstiden av 40 timmar i veckan i enlighet med arbetstidslagen.
Exempel: Om det inom din bransch tillämpas ett kollektivavtal där den maximala arbetstiden är 37,5 timmar i veckan och 7,5 timmar per dag, är den tid som ska ackumulera arbetslöshetstimmar och motsvara sju fulla arbetsdagar 7,5 h * 7 = 52,5 h.
Vi beräknar de arbetslöshetstimmar som ackumulerar självrisktid genom att subtrahera dina arbetstimmar från den maximala arbetstiden inom branschen.
Självrisktiden granskas till en början per kalendervecka. Från början av den vecka självrisktiden uppfylls övergår man till dagsvis granskning.
För att kunna fastställa självrisktiden för en person som arbetar deltid måste man först kontrollera att de utbetalda arbetstimmarna under ansökningens jämkningsperiod inte överstiger 80 procent av den maximala arbetstiden inom branschen. Om arbetstidsgränsen överskrids kan ingen självrisktid räknas.
Om de utbetalda arbetstimmarna under jämkningsperioden underskrider arbetstidsgränsen men den lön som ska beaktas i jämkningen är så stor att ingen dagpenning kan betalas kan självrisktid dock räknas för denna tid.
Självrisktid räknas inte i bland annat följande situationer:
- Du är inte arbetslös.
- Din arbetssökning är inte i kraft.
- Fastställd karens. Karens betyder den tid du inte kan få dagpenning, eftersom arbetskraftsmyndigheten har fastställt en ersättningsfri tid för dig.
- Du är inte tillgänglig på arbetsmarknaden.
- Du studerar på heltid.
- Du är oavbrutet sysselsatt inom företagsverksamhet i högst två veckor.
- Du får lön för uppsägningstid eller semesterlön från heltidsarbete.
- Du får en förmån som förhindrar utbetalning av dagpenning.
- Din arbetsgivare betalar dig full lön eller ersättning under söckenhelg.
- Du får inte inkomstrelaterad dagpenning på grund av periodisering, eftersom du har erhållit en
- ekonomisk förmån
- ersättning i pengar från arbetstidsbanken
- vinst från försäljning av företagsegendom
- Du får inte jämkad dagpenning, eftersom du under jämkningsperioden har fått lön för så många arbetstimmar att din arbetstid överskrider 80 procent av den maximala arbetstiden inom branschen.
Arbetskraftsmyndigheten ger ett utlåtande om karenstiden som är bindande för arbetslöshetskassan och det finns ingen rätt till dagpenning för karenstiden.
Ett undantag från denna regel är sysselsättningsfrämjande tjänster som avtalats med arbetskraftsmyndigheten och för vilka dagpenning betalas samtidigt med karens.
Karens är inte samma sak som sju dagars självrisktid.
Semesterersättning påverkar rätten till dagpenning på så sätt att semester som inte tagits ut i slutet av ett anställningsförhållande skjuter upp början på rätten till inkomstrelaterad dagpenning med så många dagar som den utbetalda semesterersättningen motsvarar medellönen för antalet arbetsdagar. Detta kallas periodisering av semesterersättning.
Periodisering gäller för heltidsanställningar som varat mer än två veckor och har slutat. Semesterersättning som betalas ut för deltidsanställning periodiseras inte utan jämkas när dagpenningen betalas ut.
Om du till exempel får semesterersättning motsvarande en månadslön när anställningsförhållandet upphör, är det möjligt att börja tjäna in den självrisk perioden och betala ersättningen först när den betalda perioden tar slut, dvs. i detta fall efter ungefär en månad
Exempel på periodisering:
- Personens heltidsanställning som varade mer än två veckor har avslutit den 31 december 2025. När anställningsförhållandet avslutade fick han semesterersättning på 1 500 euro för den årliga ledigheten som han inte hade tagit ut.
- Hans genomsnittliga månadslön har varit 3 000 euro och hans dagslön 3 000 euro: 21,5 dagar = 139,53 euro/dag.
- Semesterersättningen divideras med den genomsnittliga dagslönen på 1 500 euro: 139,53 euro/dag = 10 dagar.
- 10 utbetalningsdagar, det vill säga två veckor från anställningsförhållandets slut, används för periodiseringen av semesterersättningen.
- Dagpenning kan inte betalas ut från 1 februari till 14 januari 2026. Efter perioden beaktas självriskperioden, som är sju dagar, det vill säga från och med den 15 januari 2026 och pågår till den 25 januari 2026.
- Utbetalningen av dagpenning kan därför börja den 26 februari 2026.
För att inkomstrelaterad dagpenning ska kunna betalas ut måste den ansökas. Ansökan om inkomstrelaterad dagpenning fylls alltid i retroaktivt, det vill säga för en redan passerad period. Den retroaktiva ansökningstiden är 3 månader och räknas bakåt från den dag då ansökan kommit in. Den retroaktiva ansökningstiden gäller både den första ansökan och fortsättningsansökningar.
Du har inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning som arbetslöshetskassan betalar för strejkdagar om
- ditt arbete har förhindrats direkt eller indirekt av en stridsåtgärd (t.ex. strejk eller lockout), och
- syftet med strejken eller lockouten är att påverka villkoren i ditt anställningsförhållande.
I dessa situationer kan du i stället ansöka om strejkbidrag från ditt eget fackförbund eller från ett annat fackförbund som utlyst strejken.
Har du blivit permitterad under strejken?
Om du är permitterad har du rätt till inkomstrelaterad dagpenning för strejkdagar om
- permitteringsmeddelandet har getts till dig innan strejkvarslet, och
- dagen för strejken infaller på en tidigare meddelad permitteringsdag.
Om du ansöker om inkomstrelaterad dagpenning för permitteringsdagar med beaktande av ovanstående, gör så här:
- Aktivera ditt jobbsökande via Jobbmarknadens E-tjänster, så att du kan ansöka om dagpenning
- meddela arbetskraftsmyndigheten om att ditt arbete förhindrats under en annan arbetstagargrupps eller arbetsgivarens stridsåtgärd (dvs. strejk eller lockout).
Om din permittering genomförs genom att arbetsveckan förkortas, kan du inte få inkomstrelaterad dagpenning för strejkdagar som infaller på de dagar du arbetar.
Jobbar du deltid under en strejk?
Du kan inte få inkomstrelaterad dagpenning under strejken om du arbetar deltid och har fått jämkad dagpenning av oss, eftersom du inte kan strejka på deltid.
Avbröts ditt arbete på grund av stridsåtgärder i en annan bransch?
Om ditt arbete avbryts på grund av en stridsåtgärd i en annan bransch, kan du ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning. Du måste registrera dig hos arbetsförmedlingen som arbetslös arbetssökande.
När strejken inte är avsedd att påverka dina arbetsvillkor men ditt arbete förhindras av en strejk inom en annan bransch, har din arbetsgivare en löneutbetalningsskyldighet på sju dagar. Efter sju dagar och om strejken, som hindrar ditt arbete fortsätter, har du rätt till inkomstrelaterad dagpenning utan sjudagars karenstid.
Kom i så fall ihåg att aktivera ditt jobbsökande på Jobbmarknaden, så att du kan ansöka om dagpenning. Meddela arbetskraftsmyndigheten om att ditt arbete förhindrats under en annan arbetstagargrupps eller arbetsgivarens stridsåtgärd (dvs. strejk).
Du har rätt till dagpenning när
- strejken inte är avsedd att påverka dina arbetsförhållanden, men
- ditt arbete förhindras på grund av en strejk i en annan bransch.
Obs! I så fall har din arbetsgivare en löneutbetalningsskyldighet på sju dagar. Efter sju dagar och om strejken som hindrar ditt arbete fortsätter, har du rätt till inkomstrelaterad dagpenning utan sju dagars självrisktid.
En permittering kan göras på flera olika sätt, vilket inverkar på hur dagpenningen betalas. Detta inverkar i sin tur på dagpenningens slutliga belopp.
En permittering kan göras:
- på heltid → inkomstrelaterad dagpenning för permitteringsdagarna
- genom att förkorta den veckovisa arbetstiden för heltidsarbete med fulla arbetsdagar → inkomstrelaterad dagpenning för permitteringsdagarna
- genom att förkorta den dagliga arbetstiden → jämkad inkomstrelaterad dagpenning
- en kombination av alla ovan nämnda permitteringssätt
För att kunna betala inkomstrelaterad dagpenning under en permittering behöver kassan alltid ett utlåtande från Arbetskraftsmyndigheten. Du måste anmäla dig som arbetslös arbetssökande på Jobbmarknaden senast på den första permitteringsdagen, eftersom inkomstrelaterad dagpenning kan betalas för permitteringstiden först från det att du har anmält dig som arbetssökande.
Blandpermittering – vad är det?
Med blandpermittering avses en situation där permitteringen görs som en kombination av alla permitteringssätt. Under en blandpermittering gör den permitterade hela arbetsdagar, förkortade arbetsdagar och är permitterad under hela dagar. Om permitteringen har gjorts genom att förkorta arbetstiden både dagligen och med hela arbetsdagar, anges den dag som är helt utan arbetstid som en arbetslös dag i ansökan. För permitteringar med förkortade arbetsdagar utbetalas jämkad inkomstrelaterad dagpenning.
Det sätt på vilket permitteringen har inletts, inverkar på valet av jämkning. Om permitteringen har inletts helt som förkortad arbetsdag, sker jämkningen enligt ersättning, det vill säga då lön utbetalas. Permitteringen kan under varaktigheten ändras till blandpermittering, då man dock inte ändrar jämkningen, utan jämkningen fortsätter enligt ersättning, tills permitteringen upphör. Om permitteringen har inletts helt som förkortad arbetsdag och du under permitteringen också har haft annat arbete eller idkat företagsverksamhet, sker jämkningen enligt ersättning, det vill säga då lön utbetalas.
Jämkad dagpenning under permittering
Den dagpenning, där man beaktar den förkortade arbetsdagens inkomster på grund av permittering eller löneinkomsterna för såväl förkortad arbetsdag eller förkortad arbetsvecka kallas för jämkad dagpenning.
Dagpenning under permittering utbetalas som jämkad även om du under permitteringen får lön för ett deltidsarbete eller snuttjobb för annat arbete än från den arbetsgivare som har permitterat dig eller från företagsverksamhet som bisyssla. Vid jämkningen beaktas även inkomster från annat arbete eller företagsverksamhet som bisyssla.
Om du har blivit permitterad från ett deltidsarbete jämkas arbetsinkomsterna under permitteringen så länge du under permitteringen får lön för deltidsarbete. Detta innebär att det även för en permittering på heltid betalas jämkad dagpenning så länge du får lön för ett deltidsarbete.
En extra förutsättning för att jämkad dagpenning ska utbetalas under permitteringen är att arbetstiden inte överstiger 80 procent av arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare. Vad gäller förkortad arbetsdag kontrolleras arbetstiden för hela jämkningsperioden, som kan vara antingen fyra hela kalenderveckor eller en kalendermånad, beroende på löneutbetalningsperioden. Vad gäller förkortad arbetsvecka kontrolleras arbetstiden enligt kalendervecka.
Jämkad dagpenning utbetalas till samma belopp för varje vardag under den ansökningsperiod du har rätt att erhålla förmånen. Dagpenningen utbetalas för både permitterade dagar och arbetsdagar.
Beloppet på din inkomstrelaterade dagpenning och löneinkomsterna under permitteringen inverkar på den jämkade dagpenningens belopp.
Orsaker som jämställs med permittering
Med en orsak som jämställs med permittering avses en situation där arbetstagarens arbetsskyldighet och arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet har upphört helt. Sådana orsaker kan till exempel vara:
- Brand på arbetsplatsen
- En exceptionell naturhändelse
- Annan orsak som inte beror på någondera parten i arbetsförhållandet.
Tillämpningen av en orsak som jämställs med permittering är möjlig även i tidsbundna anställningsförhållanden.
Exempel: Brand på arbetsplatsen:
Vid en brand upphör arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet efter 14 dagar. I ett sådant fall behöver arbetstagarna inte särskilt permitteras. Kom ihåg att anmäla dig som arbetslös arbetssökande på Jobbmarknaden i denna situation. Du kan kontakta arbetskraftsmyndigheten redan innan permitteringen börjar. Det är bra att nämna för arbetskraftsmyndigheten att deras arbetskraftspolitiska utlåtande till kassan bör innehålla en anteckning om en orsak som jämställs med permittering på grund av brand.
Efter den sju dagar långa självrisktiden betalas inkomstrelaterad dagpenning ut till dig som normalt, precis som i andra permitteringssituationer.
Betalning av inkomstrelaterad dagpenning under permitteringsperiod beror på kollektivavtalets bestämmelser.
- Om dagen är en söckenhelg i ditt kollektivavtal, välj söckenhelg för ansökningsdagen, annars kan du skriva permitterad.
Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för söckenhelger beror också på kollektivavtalet. Du kan kontrollera kollektivavtalets bestämmelser om söckenhelgsersättning till exempel med ditt fackförbund.
Antalet ersättningsdagar per kalendervecka kan vara högst fem. Inkomstrelaterad dagpenning kan alltså betalas för högst fem dagar i veckan. Om du till exempel är permitterad från måndag till fredag (5 dagar), men får söckenhelgsersättning för en söckenhelg som infaller på lördag, kan kassan betala dig dagpenning för endast fyra dagar.
Vid väderhinder kan du ansöka om dagpenning från kassan under vissa förutsättningar.
Väderhinder enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa gäller endast byggnads- och skogsbruksbranscherna. Inom andra branscher kan arbetsgivaren vid behov permittera en person av ekonomiska och produktionsmässiga skäl.
Om arbete förhindras på grund av köld ska de som arbetar i byggnads- och skogsbruksbranscherna ha kommit överens om en köldgräns innan arbetet påbörjas. Enligt ett kollektivavtal inom byggnads- eller skogssektorn är väderhinder en situation där
- Arbetet förhindras enbart och uteslutande på grund av köld
- En viss köldgräns har fastställts i förväg för byggarbetsplatsen, utöver vilken arbetet inte kommer att utföras
- Enligt kollektivavtalet är arbetsgivaren inte skyldig att betala ut någon lön eller annan ersättning.
- Dagpenning kan endast betalas för en helt obetald frostdag. Om lönen har betalats till exempel för karenstid, så kan ingen dagpenning betalas ut för den dagen.
- En hel dag med väderhinder kan användas för att tjäna in en självriskperiod eller för att betala arbetslöshetsförmån när jobbsökningen är i gång på Jobbmarknaden. Informera arbetskraftsmyndigheten om att det är en väderbarriär eller frostdag.
- Obetalda frostdagar ska anges antingen i ett utlåtande från arbetskraftsmyndigheten eller i ett separat intyg från arbetsgivaren.
I så fall kan du ansöka om dagpenning från kassan, om arbetsgivaren inte har betalat ut lön eller annan ersättning för de aktuella dagarna. Fyll dock alltid i ansökan för hela kalenderveckor från måndag till söndag.
Inom skogsmaskinssektorn eller inom plåt- och industriisoleringssektorn kan en anställd permitteras på grund av väderhinder. Du kan ansöka om dagpenning också för dessa dagar om du är permitterad.
Om du ansöker om dagpenning för första gången vid väderhinder eller om ditt arbetsvillkor har uppfyllts igen, fastställs den sju dagar långa självrisktiden normalt.
I tveksamma fall bör du kontakta antingen ditt eget fackförbund eller A-kassans kundtjänst.