Enligt de senaste enkätresultaten som vi har samlat in från medlemmarna i Öppna arbetslöshetskassan A-kassan samt SFFC:s arbetslöshetsbarometer visar att de främsta orsakerna vad gäller medlemmarna i A-kassan till att de inte hittar ett jobb framför allt hör samman med faktorer som ändringarna i regeringens utkomstskydd för arbetslösa inte biter på. I svaren upprepades särskilt ålder, hälsa, få lämpliga arbetsplatser samt kompetensbrist.
Enligt den enkät som A-kassan lät utföra i början av augusti 2025 upplever de flesta medlemmarna att de ändringar som regeringen har gjort i utkomstskyddet för arbetslösa inte har haft någon positiv effekt på deras chanser att hitta ett jobb – tvärtom upplever många att ändringarna har försvagat deras ställning på arbetsmarknaden. Till exempel till följd av att skyddsdelen slopades lönar det sig inte längre att ta emot ett deltidsarbete, vilket har minskat viljan att inleda korta anställningsförhållanden.
Åldern upplevs som det största hindret för att hitta ett jobb
Även A-kassans medlemsresultat i FFC:s arbetslöshetsbarometer stöder uppfattningen att åldern är det största hindret för att hitta ett jobb. Särskilt personer över 60 år lyfter fram åldern som det största hindret för att hitta ett jobb. Erfarenheterna av åldersdiskriminering är allmänt förekommande och många respondenter upplever sig vara ”osynliga arbetssökande”. I de yngre åldersgrupperna betonades att man var osäker på antalet arbetsplatser och en alltför låg lönenivå.
Hälsa och arbetsförmåga är ett annat mycket vanligt tema i svaren på A-kassans medlemsenkät. Detta tema lyfts också fram i FFC:s arbetslöshetsbarometer. Många respondenter nämnde hälsorelaterade begränsningar, sjukdomar eller bristande fysisk ork som ett hinder för att hitta ett jobb eller att arbeta. Långtidssjukdomar, besvär i stöd- och rörelseorganen, arbetsoförmåga eller nedsatt kondition hindrar en del av respondenterna från att arbeta, åtminstone på heltid. ”Hälsan krånglar, jag kan inte kontinuerligt utföra tungt arbete. Medlem i A-kassan” I sådana situationer avlägsnar inte enbart ekonomiska incitament hindren, eftersom det är frågan om arbetsförmågan.
Brist på lämpliga arbetsplatser och kompetensbrist gör det svårare att hitta ett jobb
Många respondenter berättade att det helt enkelt inte finns tillräckligt med möjligheter till arbete på den egna orten eller inom den egna branschen. Särskilt inom industrin och byggande utgör lågkonjunkturen och få projekt ett hinder för att hitta jobb. Problemen med var arbetsplatserna finns lyftes också fram på så sätt att några respondenter berättade att det var svårt att ta sig till en arbetsplats om man inte har bil eller det inte finns kollektivtrafik.
I svaren lyftes också utbildning och kompetens fram. Kompetensbrist är för många ett verkligt hinder vid arbetssökning. Ett flertal respondenter upplevde att den egna utbildningen eller kompetensen inte svarar mot dagens krav på arbetsmarknaden. Man lyfte fram till exempel föråldrade färdigheter och behovet av att lära sig använda nya system. Baserat på svaren har en del redan sökt sig till utbildning, men omskolning tar tid och är ingen garanti för att man snabbt hittar ett jobb.
Lönen och incitamenten gör också många fundersamma. Några anser att de arbeten som finns tillgängliga är så lågavlönade att man inte kan leva på lönerna. Andra berättar om incitamentsfällorna: en kombination av utkomstskydd för arbetslösa och en låg lön känns inte lockande om man endast får lite i handen efter alla utgifter. ”Det finns snuttarbeten med dålig lön, det blir knappt något kvar efter utgifterna. Medlem i A-kassan”
Många oroar sig för sin utkomst
Den ekonomiska osäkerheten syns starkt i båda enkäterna. Resultaten berättar att många är långtidsarbetslösa och att detta medför en verkligt stor ekonomisk press. Dessutom upplevde nästan alla som svarade på FFC:s arbetslöshetsbarometer att redan en sänkning med 150 euro i månaden har en stor negativ inverkan på vardagen. Många berättade att de med sinanuvarande inkomster inte har råd med barnens hobbyer, semesterresor eller ens med överraskande utgifter, som till exempel när en hushållsapparat går sönder. Det förekommer också skuldproblem: 18 procent att alla som svarade på FFC:s enkät sade att de har snabblån eller skulder som kommer att gå till indrivning. I A-kassans medlemsenkät bedömde 68 procent av respondenterna att regeringens nedskärningar har minskat deras inkomster med över 300 euro i månaden.
Det stöd som arbetskraftsmyndigheten erbjuder upplevs ofta som alltför litet, endast 19 procent angav i FFC:s undersökning att de under det senaste året har fått arbete eller utbildning via arbetskraftsmyndigheten och endast 42 procent hade träffat arbetskraftsmyndigheten öga mot öga. Medlemmar söker själva aktiv jobb, men endast ett fåtal kan känna sig säkra på ett nytt anställningsförhållande. Situationen är svår särskilt bland äldre: arbetslösheten blir långvarigare och kallelserna till jobbintervju allt färre. De yngre kämpar å sin sida med sin psykiska ork och upplever arbetslösheten tyngre.
Den psykiska belastningen ökar
Både FFC:s barometer och A-kassans enkät lyfter också fram de tunga psykiska effekterna av att vara arbetslös. Nästan två av tre har känt sig ensamma och deprimerade på grund av arbetslösheten. De yngre medlemmarna nämnde oftare känslan av att misslyckas och att känna sig osäker, medan de äldre betonade att de kände sig frustrerade av åldersdiskrimineringen och att en långvarig arbetslöshet kändes tung.
Vi måste hitta verkliga lösningar för att avlägsna hindren
Resultaten från undersökningarna visar att arbetslöshet för många medlemmar i A-kassan är en långvarig och på många sätt belastande upplevelse. Baserat på resultaten kan man också dra slutsatsen att sysselsättning inte enbart beror på individens val, utan att många faktorer tillsammans blir till ett hinder som gör att medlemmarna fortsättningsvis är arbetslösa.
– Resultaten visar tydligt att de största utmaningarna för de arbetslös hör samman med saker som inte kan lösas enbart genom att skära ner på förmånerna. Ålder, hälsa och aktuell kompetens är verkliga hinder, liksom även en regional brist på arbetsplatser. Det är viktigt att man försöker lösa dessa problem via utbildning, arbetskraftstjänster och genom att motarbeta diskriminering, konstaterar A-kassans direktör för administration, Kaisa Tikka.