Den medlemsenkät som Öppna arbetslöshetskassan A-kassan lät genomföra i augusti 2025 gav ett exceptionellt tydligt budskap: de nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa som regeringen har genomfört har märkbart försämrat de arbetslösa medlemmarnas utkomst och de upplevs som misslyckade incitament för sysselsättning. Syftet med regeringens lagreform har varit att förbättra sysselsättningen och göra det lönsammare att arbeta. Lagändringarna har trätt ikraft stegvis under åren 2024–2025.
De flesta av respondenterna har nyligen omfattats av utkomstskyddet för arbetslösa. Upp till 86 procent av respondenterna meddelade att de under de senaste 12 månaderna har ansökt om arbetslöshetsförmån från arbetslöshetskassan eller FPA. Detta visar att merparten av respondenterna har aktuella erfarenheter av systemet med utkomstskydd för arbetslösa. 864 medlemmar svarade på enkäten.
–Våra medlemmar anser helt tydligt att nedskärningarna är orättvisa, särskilt när de riktas mot människor som redan från tidigare är i en svår ställning på arbetsmarknaden. Syftet med nedskärningarna var att uppmuntra människor till att arbeta heltid, men för många respondenter är det inte möjligt, till exempel på grund av deras hälsotillstånd, eller det finns helt enkelt inga heltidsjobb att söka, konstaterar Kaisa Tikka, A-kassans direktör för administration.
Upp till hundratals euro i inkomstförlust
Enligt enkäten upplever 94 procent av respondenterna att lagändringarna har påverkat deras utkomst. De flesta respondenter, 65 procent förlorade över 300 euro i månaden (36 procent över 400 euro). Graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen, striktare arbetsvillkor och att skyddsdelen slopades upplevdes som särskilt negativa ändringar.
Allt måste räknas ut på förhand, vad jag har råd med och vad jag kan köpa. Ibland har jag varit tvungen att låta bli att köpa ett läkemedel, eftersom pengarna måste räcka till att betala räkningarna.” – En medlem i A-kassan
– Många respondenter beskrev effekterna av nedskärningarna som orimliga eller katastrofala. Det lyftes också starkt fram att det inte längre lönar sig att ta emot ett deltidsarbete. Detta understryker det faktum att regeringens beslut för många har konkretiserats i form av ekonomisk nöd, säger Tikka.
Till följd av att skyddsdelen för den jämkade arbetslöshetspenningen slopades får en arbetslös person inte förtjäna mer än 300 € i månaden utan att arbetslöshetsförmånen minskar. 65 procent av respondenterna, 83 procent med deltidsarbete upplevde att detta har en stor ekonomisk effekt.
Graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen (lägre inkomstrelaterad dagpenning ju längre arbetslösheten varar) visade sig enligt respondenterna ekonomiskt vara den allra hårdaste enskilda ändringen. Upp till 77 procent av respondenterna bedömde att graderingen har en ”stor inverkan” på deras egen ekonomi.
Arbetsvillkoret bestäms enligt inkomsten i euro (i stället för arbetsveckor krävs en viss inkomst i euro per månad som förutsättning för utkomstskyddet för arbetslösa) upplevdes av 45 procent av respondenterna ha en stor ekonomisk inverkan.
En förlängning av arbetsvillkoret från 6 månader till 12 månader upplevdes av 65 procent av respondenterna ha en stor ekonomisk inverkan. Många kommenterade att det förlängda arbetsvillkoret fördröjde eller förhindrade beviljandet av arbetsrelaterad dagpenning.
Förlängningen av självrisktiden från 5 dagar till 7 dagar upplevdes också som märkbar. 45 procent bedömde att detta har en stor ekonomisk inverkan. I praktiken innebär den här nedskärningen att man i början av varje arbetslöshetsperiod nu blir två dagar längre utan stöd, vilket minskar den erhållna förmånen.
Att barnförhöjningen slopades medför konsekvenser för de arbetslösa personer som har barn att försörja. 30 procent av alla respondenter och 51 procent i åldern 35–40 år bedömde att detta har en stor ekonomisk inverkan.
Vi är en familj på sju personer och när vi förlorade 500 € av dagpenningen till följd av att barnförhöjningen slopades och den minskade ännu mer på grund av graderingen och båda föräldrarna är arbetslösa så blev ekonomin nog verkligt stram och vi fick fundera på vad vi skulle köpa i matbutiken.” – En medlem i A-kassan
Situationen har försvårats på så sätt att jag har varit tvungen att ta ett lån för att kunna betala maten och räkningarna. Slopandet av barnförhöjningen har haft en mycket stor inverkan på familjens ekonomi. Jag anser att lagändringarna leder till att människorna får det kärvt och hamnar i en svår situation.” – En medlem i A-kassan
Barnförhöjningarna gjorde ett djupt hål i kassan (3 barn). När skyddsdelen slopades blev korta anställningsförhållanden olönsamma
Incitamenten fungerar inte – det lönar sig inte att ta emot deltidsjobb
Regeringens mål var att förnya utkomstskyddet för arbetslösa genom att uppmuntra dem till att arbeta. Enkäten visar dock att det gick tvärtom. Majoriteten av respondenterna ansåg att nedskärningarna inte hade någon positiv effekt på deras sysselsättning, utan att de tvärtom har varit negativa.
Slopandet av dagpenningens skyddsdel verkar vara det mest negativa med tanke på sysselsättningen. 61 procent av respondenterna upplevde att just detta hade försvagat deras sysselsättningssituation.
70 procent av respondenterna berättade att de inte till följd av lagändringarna har övergått från deltidsarbete till heltidsarbete. Till och med 48 procent av respondenterna är nu mer ovilliga än tidigare att ta emot deltidsarbete, eftersom de upplever att de straffas ekonomiskt för detta. Korta deltids- eller snuttarbeten lönar sig inte längre, eftersom redan lite arbete leder till lägre stöd och det uppstår kostnader när man tar emot arbetet (till exempel resekostnader). Knappt 15 procent av respondenterna upplever att ändringarna har lett till att de helst tar emot heltidsarbete, med baserat på de öppna svaren är sådana svåra att hitta.
Jag jobbar inom en bransch där det är helt normalt att arbeta deltid och sysselsätta sig själv och det finns verkligt få arbeten på heltid. Det är inte möjligt att bara ”övergå” till sådana, även om regeringen skulle göra vilka lagändringar som helst. Lagändringarna har bara försvagat min ekonomiska situation.” – En medlem i A-kassan
När skyddsdelen slopades blev det till och olönsamt att arbeta deltid och å andra sidan gjorde det livet besvärligare, när kassan alltid är tvungen att beräkna den jämkade dagpenningen enligt till och med små inkomster och det här tar ju sin tid.” – En medlem i A-kassan
Respondenterna anser att graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen, det förlängda arbetsvillkoret och omvandlingen till inkomst i euro samt en förlängd självrisktid och periodisering av semesterersättningarna huvudsakligen försvagar sysselsättningen eller har neutrala effekter. Många berättar i sina öppna svar att förändringarna har ökat osäkerheten och har försvårat arbetssökningen i stället för att underlätta den. Baserat på enkäten syns regeringens sparåtgärder mer som ekonomiska risker än som en uppmuntran till att återgå till arbetslivet.
- Gradering av den inkomstrelaterade dagpenningen: 58 procent av respondenterna säger att graderingen har försvagat deras situation på arbetsmarknaden.
- En förlängning av arbetsvillkoret till 12 månader: Över hälften, 54 procent, säger att detta har försvagat deras sysselsättningssituation.
- Arbetsvillkoret bestäms enligt inkomsten i euro: 45 procent upplever att detta har försvagat deras situation.
Enkätens resultat visar att ingen lagändring märkbart skulle ha förbättrat respondenternas sysselsättningssituation.
Slopandet av skyddsdelen och ändringen av arbetsvillkoret till inkomster i euro minskade märkbart min arbetslust” – En medlem i A-kassan
Antalet personer som omfattas av grundskydd har ökat
Var femte respondent berättade att hen har varit tvungen att övergå från inkomstrelaterat utkomstskydd till FPA:s grundskydd. En övergång till FPA:s stöd skedde särskilt bland de arbetslösa medlemmarna: nästan 30 procent av de respondenter som var arbetslösa berättade att de har övergått till FPA:s grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd eller till och med utkomststöd. Särskilt graderingarna och det striktare arbetsvillkoret har lett till situationer, där man inte längre uppfyller villkoren för att beviljas inkomstrelaterad dagpenning, även om man har en lång arbetshistoria.
Det har blivit verkligt svårt att försörja ett barn. Som tur är deltar den andra vårdnadshavaren, om inte skulle mitt barn vara tvungen att helt avstå från sina hobbyer. Till följd av nedskärningarna räcker min inkomstrelaterade dagpenning och bostadsbidraget just och just till mat åt mig och mitt barn och till hyran.” – En medlem i A-kassan
Jag skulle inte ha något behov av utkomststöd om jag skulle få barnförhöjningen och förhöjningsdelen. Jag skulle gärna också utföra tillfälliga jobb vid sidan av mina studier om skyddsdelen inte skulle ha slopats. Nu måste jag alltid fundera över om det lönar sig att ta emot arbetsskiftet.” En medlem i A-kassan
Lagändringarna avlägsnade inte hindren för sysselsättning
Enligt enkäten utgör de största hindren för sysselsättning av sådana faktorer som lagändringarna inte inverkar på. Som de vanligaste angavs ålder, särskilt den diskriminering som personer över 55 år upplever, samt hälsoproblem, begränsad arbetsförmåga och brist på arbetsplatser. Många respondenter sammanfattade problemet som att det inte är frågan om att man inte vill arbeta, utan om att det finns så få lediga arbetsplatser och att det inte lönar sig att ta emot kortvariga arbeten. Därför avlägsnar inte nedskärningarna hindren för sysselsättning, utan leder endast till en försvagad utkomst och ökad osäkerhet.
–Regeringens nedskärningar avlägsnar inte åldersdiskrimineringen eller skapar nya arbetsplatser. Det känns sorgligt att se hur ändringarna har lett till att våra medlemmar nu är i mycket svåra situationer. För oss är det viktigt att göra våra medlemmars röster hörda. De förmedlades starkt i över 1 000 öppna responssvar i vår enkät. Vi uppskattar att våra medlemmar har gjort sig besvär att skriva om sina egna, också svåra, upplevelser i anslutning till arbetslösheten, sammanfattar Tikka.
Jag blickar med fasa mot framtiden, när arbetslöshetsersättningen graderas och det inte finns några jobb för en kvinna över 55 år.” – En medlem i A-kassan
Enkäten genomfördes via en enkät i A-kassans nyhetsbrev till medlemmarna. 864 medlemmar svarade på enkäten.
Respondenternas bakgrundsuppgifter
Av enkätens respondenter var över hälften (53 %) 55–65 år, och de näststörsta åldersgrupperna var 45–55 år (25 %) samt 35–45 år (16 %). Det fanns endast få yngre deltagare – under 5 procent av respondenterna var under 35 år och endast enskilda respondenter var under 25 är eller över 65 år.
Arbetsmarknadsställning: Respondenternas aktuella arbetssituation varierade, men helt arbetslösa utgjorde den största enskilda gruppen. Cirka 40 procent av respondenterna (345 personer) berättade att de vid tidpunkten för enkäten var arbetslösa. Den näststörsta gruppen var personer med heltidsarbete (28 %). 15 procent av respondenterna meddelade att de arbetade deltid och cirka 5 procent var permitterade. 10 procent valde ”annat” som sin arbetsmarknadsställning (studerande, sjukledig, invalidpension). Baserat på de öppna svaren kan en stor del av dem räknas till kategorin arbetar deltid..
Branschfördelning: De branscher som respondenterna representerar utgörs främst av traditionella branscher. Den största respondentgruppen kom från industrin (metall-, trä-, kemikalieindustrin mm.), cirka 30 procent av respondenterna. Många respondenter kom också från byggbranschen (cirka 17 procent), liksom från transport och logistik (13 %). 8 procent av respondenterna kom från konst- och kulturbranscherna.
