A-kassan frågade i februari sin medlemmar om hurudana konsekvenser de redan genomförda och kommande nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa har haft eller kommer att ha för deras ekonomi, sysselsättning och vardag. 812 medlemmar svarade på enkäten. 60 procent av respondenterna bedömde att ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa redan har eller kommer att inverka på deras ekonomi. De flesta bedömde att konsekvensen skull vara 200–över 400 euro i månaden.
Nedskärningarna påverkar märkbart månadsinkomsten
Vi bad medlemmarna bedöma hur stora ekonomiska konsekvenser nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa har haft eller kommer att ha för deras månadsinkomst. De flesta, det vill säga 27 procent, svarade att konsekvensen är 200–300 euro i månaden. 24 procent bedömde att konsekvensen är 100–200 euro i månaden. I de två största kategorierna fanns i vardera 20 procent av respondenterna. Endast 9 procent av respondenterna valde den minsta kategorin på 50–100 euro. För det flesta respondenterna uppgick alltså konsekvenserna av nedskärningarna till över 200 euro i månaden.
Enkätens svar visade tydligt att nedskärningarna har haft och kommer att få mycket stora konsekvenser för medlemmarnas levnadsstandard. Enligt respondenterna minskar de tillgängliga inkomsterna märkbart, vilket försvårar det vardagliga livet på många sätt. Det blir svårare att sköta lån och räkningar, det finns mindre pengar till mat och fritidsaktiviteter, köpkraften minskar och man måste minska all konsumtion.
Enkätens svar visade tydligt att nedskärningarna har haft och kommer att få mycket stora konsekvenser för medlemmarnas levnadsstandard. Enligt respondenterna minskar de tillgängliga inkomsterna märkbart, vilket försvårar det vardagliga livet på många sätt. Det blir svårare att sköta lån och räkningar, det finns mindre pengar till mat och fritidsaktiviteter, köpkraften minskar och man måste minska all konsumtion.
Förändringarna förbättrar inte sysselsättningen
Enligt regeringsprogrammet är syftet med förändringarna att flera ska ha ett arbete. Nästan en tredjedel (30 procent) bedömde dock att förändringarna kommer att försvåra sysselsättningen. 43 procent av respondenterna svarade ändå att förändringarna inte har eller kommer att påverka deras sysselsättning. Förändringarnas alla eventuella konsekvenser har ännu inte konkretiserats för många av respondenterna. Detta framkom av att 26 procent av respondenterna ännu inte kunde säga hur förändringarna kommer att påverka dem. Man bör beakta att en mycket liten procent av respondenterna, endast 1 procent, bedömde att lagändringarna kommer att underlätta sysselsättningen.
Svaren återspeglar stor oro över hur man ska klara sig
Av de redan genomförda eller kommande förändringarna bedömde respondenterna att en förlängning av arbetsvillkoret till 12 månader kommer att påverka dem mest. Över hälften av respondenterna, det vill säga 53 procent, ansåg att konsekvensen var stor och 10 procent att den var måttlig. Svårigheten att uppfylla arbetsvillkoret framhävdes särskilt bland personer med deltidsarbete, ströjobb, säsongsarbete och frilansare. De oroar sig för att de till följd av det förlängda arbetsvillkoret inte i fortsättningen har möjlighet att erhålla inkomstrelaterad dagpenning.
Avskaffandet av skyddsdelen har stor inverkan på ekonomin och på om det lönar sig att ta emot ett arbete
I svaren framhävs särskilt den negativa effekten av att skyddsdelen avskaffas, både på den ekonomiska utkomsten och på att söka arbete och arbeta. 46 procent av respondenterna bedömde att avskaffandet av skyddsdelen kommer att ha stora konsekvenser för deras vardag. 17 procent av respondenterna ansåg att konsekvensen är måttlig. Respondenterna upplever starkt att efter det att skyddsdelen avskaffas och arbetsvillkoret förlängs lönar det sig inte längre ekonomiskt att utföra ströjobb, säsongsarbeten eller deltidsarbete.
Enligt enkätens resultat kommer en periodisering av semesterersättningen också att ha stora konsekvenser för våra medlemmar. 40 procent av respondenterna upplevde konsekvensen som stor och 19 procent som måttlig. Periodiseringens konsekvenser lyftes även fram i många öppna svar. På grund av periodiseringen skjuts utbetalningen av den inkomstrelaterade dagpenningen upp, vilket gör det svårt att klara sig ekonomiskt under periodiseringsperioden.
En nedskärning som upplevs som en särskild försvagning är att barnförhöjningen avskaffas. 21 procent av respondenterna bedömde att avskaffandet av barnförhöjningen kommer att ha stora konsekvenser för deras vardag. Avskaffandet av förhöjningarna försvagar barnfamiljernas situation verkligt mycket och tillsammans med de andra nedskärningarna upplevs de totala konsekvenserna till och med som katastrofala. Allt som allt framgår det av svaren att de flesta av respondenterna är mycket väl insatta i lagförändringarna. Nedskärningarna är också exceptionellt omfattande och därför har säkert många fördjupat sig i dem.
