Aktuella nyheter

Läs även dessa

Vad är skillnaden mellan självrisktid och karens?

Nyheter

22.7.2025

Det finns perioder då inkomstrelaterad dagpenning inte betalas ut, till exempel självrisktid och karens. Dessa begrepp förväxlas lätt, även om de betyder helt olika saker. Här är en kort översikt över skillnaderna mellan dem och hur de påverkar utbetalningen av dagpenning.

 

Självrisktid – när börjar utbetalningen av dagpenning?

Självrisktiden är den period som måste gå innan dagpenningen kan börja betalas ut. Självrisktiden motsvarar sju hela arbetsdagar och ska uppfyllas inom åtta på varandra följande kalenderveckor. Under denna tid måste den arbetssökande vara anmäld som arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten.

  • Självrisktiden kan endast bestå av vardagar, det vill säga måndag till fredag. Högst fem dagar kan räknas per kalendervecka.
  • Dagar då man ändå inte skulle ha rätt till dagpenning räknas inte in i självrisktiden.
  • Om det under ansökningsperioden förekommer deltidsarbete eller tillfälligt arbete, samlas självrisktiden ihop som ett motsvarande antal timmar.

 

Självrisktiden fastställs alltid när arbetsvillkoret uppfylls på nytt under en period på 12 kalendermånader. Då börjar också den maximala utbetalningstiden (300–500 dagar) om från början, och dagpenningens belopp räknas om. Uppfyllandet av arbetsvillkoret är individuellt, vilket innebär att det sker vid olika tidpunkter för olika sökande.

Exempel:

Om du tidigare har fått dagpenning för 50 dagar och sedan varit sysselsatt igen, kontrolleras vid återgången till dagpenningsökande om arbetsvillkoret för 12 månader har uppfyllts:

  • Om det inte har uppfyllts, fastställs ingen ny självrisktid och utbetalningen fortsätter från dag 51.
  • Om det har uppfyllts, fastställs en ny självrisktid, utbetalningstiden börjar om från början och dagpenningen räknas om.

Undantag vid beräkningen av självrisktid

Under tiden för sysselsättningsfrämjande tjänster löper självrisktiden samtidigt som dagpenningen betalas ut.

En vardagshelgdag kan räknas in i självrisktiden om du anmält dig som arbetslös före helgdagen och arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön för den dagen. För helt arbetslösa räknas vardagshelgdagar normalt in i självrisktiden.

 

Karens

Karens är en tidsperiod som fastställs av arbetskraftsmyndigheten och under vilken ingen dagpenning betalas ut. Karens fastställs till exempel när den arbetssökande:

  • säger upp sig själv utan giltig orsak,
  • orsakar att anställningen upphör,
  • eller agerar på ett sätt som strider mot arbetskraftspolitiska skyldigheter.

 

Arbetskraftsmyndigheten ger ett utlåtande om karensen som är bindande för arbetslöshetskassan. Självrisktid tas inte ut under karensen. Självrisktiden börjar först efter att karensen löpt ut, om dagpenningen inte börjat betalas före karensen och självrisktid därför inte har kunnat fastställas..

Ett undantag är sysselsättningsfrämjande tjänster som överenskommits med arbetskraftsmyndigheten – dagpenning kan betalas ut samtidigt som karensen löper.

 

Karensens längd beror på situationen:

  • Egen uppsägning utan giltig orsak: 45 dagar
  • Uppsägning från en kort anställning (högst 5 dagar): 30 dagar
  • Andra arbetskraftspolitiska förseelser: 7, 14 eller 45 dagar eller ett så kallat arbetskrav på 12 kalenderveckor.

 

Karensdagar räknas för alla veckodagar, måndag till söndag.

 

Regeringen bereder en skärpning av karensreglerna i arbetslöshetsskyddet. Förslagen är just nu på remissrunda och målet är att de ska behandlas i riksdagen hösten 2025. Om lagändringarna godkänns kan de träda i kraft i början av 2026.