Många tror att den inkomstrelaterade dagpenningen alltid utgör en viss procent av lönen, men tyvärr är det inte riktigt så enkelt att fastställa dagpenningen. Den inkomstrelaterade dagpenningen beräknas enligt din genomsnittliga dagslön under minst 12 månader innan du blev arbetslös eller permitterad.
Vid beräkningen av den inkomstrelaterade dagpenningen beaktas de månader som uppfyller arbetsvillkoret och då du har haft en löneinkomst på minst 930 euro (utan semesterpenning och semesterersättning) (en hel arbetsvillkorsmånad) eller 465 euro (en halv arbetsvillkorsmånad).
Så här beräknas dagpenningen
Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en fast grunddel och en förtjänstdel. År 2026 är grunddelen 37,21 euro per dag. Förtjänstdelen beräknas enligt skillnaden mellan den genomsnittliga dagslönen och grunddelen. Av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen utgör förtjänstdelen 45 % av en månadsinkomst på högst 3 534,95 euro (på förtjänsten har gjorts ett apl-avdrag) och 20 % av den del som överstiger denna gräns. Dagslönen som används för att fastställa dagpenningen erhålls genom att dividera månadslönen med 21,5 och genom att från detta avdra de lagstadgade avgifterna (år 2026 sammanlagt 3,83 %).
Med till exempel en genomsnittlig månadslön på 3 000 euro är den inkomstrelaterade dagpenningen 1 738 €/mån., medan FPA:s allmänt stöd är endast 800 €/mån. Den inkomstrelaterade dagpenningen är nästan alltid högre än FPA:s allmänt stöd och för utbetalning av den används ingen behovsprövning, vilket innebär att det lönar sig att vara medlem i kassan.
Den inkomstrelaterade dagpenningens exakta belopp framgår av arbetslöshetskassans beslut. Du kan också uppskatta beloppet med A-kassans dagpenningskalkylator på webbplatsen.
Alla löneinkomster beaktas inte
Vid beräkningen av inkomstrelaterad dagpenning beaktas bland annat grundlön, semesterlön, övertidsersättning, personlig bonus och skattepliktiga naturaförmåner. Däremot beaktas inte till exempel semesterpenning, det gyllene handslaget, skattefria ersättningar och kapitalinkomster vid beräkning av inkomstrelaterad dagpenning.
Vilka löneinkomster beaktas?
Vid beräkning av inkomstrelaterad dagpenning beaktas inte alla lönekomponenter. Nedan ser du exempel på dessa lönekomponenter.
Beaktas (listan är inte uttömmande)
- månads-, dags- och timlön
- ackordslön
- semesterlön
- sjuklön
- lön för uppsägningstid (ej ersättning)
- lönetillägg: övertidsersättning, kvällsarbetstillägg, skiftarbetstillägg, kontraktsunderlag, helgdagsersättning med mera
- resultatbaserad lön, såsom olika resultatpremier och bonusar
- skattepliktig naturaförmån, till exempel telefon- och måltidsförmån
- lön betalad som lönegaranti till den del den baseras på ovan nämnda lönekomponenter.
Beaktas inte (listan är inte uttömmande)
- semesterpenning och semesterersättning
- skattefri naturaförmån
- skattefria ersättningar (till exempel kilometerersättning, verktygsersättning)
- den ekonomiska förmån som arbetsgivaren betalar i samband med anställningens upphörande, det vill säga det så kallade gyllene handslaget (oavsett vad det kallas)
- ersättning och skadestånd motsvarande lön för uppsägningstiden
- inbesparing i arbetstidsbanken eller penningersättning som lyfts från arbetstidsbanken
- lön för väntetid
- kapitalinkomster, till exempel options- och utdelningsinkomst
- stipendier och inkomst från företagsverksamhet.
Graderingen sänker dagpenningen om arbetslösheten blir långvarig
Den nya graderingsmodellen infördes 2.9.2024. I enlighet med den minskar den inkomstrelaterade dagpenningen stegvis vid långvarig arbetslöshet:
- De första 40 dagarna: 100 % inkomstrelaterad dagpenning
- Dagarna 41–170: 80 % av det ursprungliga beloppet
- Från och med dag 171: 75 % av det ursprungliga beloppet
Graderingen gäller dem, vars arbetsvillkor på 12 månader uppfylls 2.9.2024 eller därefter. För arbetsvillkor som har uppfyllts tidigare och dagpenningsperioder som har börjat innan dess iakttas den gamla modellen utan gradering.
Full inkomstrelaterad dagpenning kan beviljas först när personen uppfyller arbetsvillkoret på nytt – i praktiken innebär detta att hen arbetar och får en löneinkomst i minst 12 månader i anställningsförhållanden som uppfyller arbetsvillkoret.
Jämkad dagpenning för personer med deltidsarbete och korttidssysselsatta
Arbete som utförs under arbetslösheten utgör inte automatiskt ett hinder för att beviljas dagpenning.
Jämkad dagpenning kan utbetalas, om:
- du arbetar deltid (inte arbetstid förkortad på eget initiativ, t.ex. partiell vårdledighet eller partiell förtida ålderspension och parallellt förkortad arbetstid på eget initiativ)
- du har permitterats med förkortad arbetsdag
- du har tagit emot ett heltidsarbete på högst två veckor
- du arbetar med företagsverksamhet eller i eget arbete som bisyssla
- du arbetar med företagsverksamhet som huvudsyssla i högst två veckor
- du startat ett företag som arbetslös, varvid du kan erhålla stöd i högst fyra månader
Jämkad dagpenning utbetalas för vardagar (mån–fre), även för arbetade dagar om arbetet omfattas av jämkningen. Den jämkade dagpenningens belopp påverkas av den inkomstrelaterade dagpenningens storlek och dina arbetsinkomster. Inkomsterna påverkar vanligtvis förmånen vid den tidpunkt de betalas – detta kallas för betalningsbaserad jämkning.
Om du har permitterats med förkortad arbetsvecka och därutöver har ett annat deltidsarbete eller får inkomster från företagsverksamhet jämkas dagpenning baserat på förtjänst, det vill säga under den jämkningsperiod arbetet har utförts. Om du inte vid sidan av permitteringen utför annat arbete eller får inkomst från annat arbete får du full inkomstrelaterad dagpenning för de dagar du är permitterad.
Om arbetstiden överstiger 80 % av full arbetstid kan varken full eller jämkad dagpenning utbetalas.
Arbetssökningen ska vara i kraft på Jobbmarknaden under hela jämkningen, också under dagar med arbete. Den jämkade dagpenningen kan uppskattas med dagpenningkalkylatorn.
Sammandrag:
- Den inkomstrelaterad dagpenningen baseras på löneinkomster
- Graderingen minskar dagpenningen stegvis under långvarig arbetslöshet
- Jämkad dagpenning gör det möjligt att förena arbete och stöd